• Hur mycket resurser läggs ner på produktionen och skördeuttaget? 
• Druvornas växtbetingelser - detta samspel mellan druva, klimat och jordmån. 
• OBS Varje druva har sin egen palett av kemiska doftämnen som varieras rätt lite av ursprung. 

• Jordmån och jordens struktur har betydelse.
  (Se bara i Bordeaux - grus i Medoc - lera i Pomerol, högra sranden)
  MEN störst betydelse av alla växtbetingelser har solsken och temperatur.

• Temperaturprofilen under mognadstiden samt hur solen belyst druvor o 

• När vi lagt ihop alla smak-, doft- och färgkomponenter som vi hittar i vinet frågar vi oss: Vilken druva kan det vara fråga om? och Var på jorden kan just denna kombination vara typisk?  

• Mode vid det engelska hovet långt före det franska. Bubblorna var "misstag"
• 1600-talet som det "riktiga" Champagne blev producerat och känt.
• Givetvis genom munken Dom Perignon
• Men ingen Champagne utan kork och flaska! 
• 1960-talets 50 mill flaskor till dagens över 330 millioner. M&C 10% 
• Champagne mitt i stridszonen under flera krig. Många änkor fått ledande positioner i champagnenäringen. 
• 1:a champagnehuset var Ruinart start 1729.
  

Champagne, äkta och oäkta

• 1.2 kg druvor går åt till en fl Champagne (ca 50 kr)
  3 druvsorter Pinot Noir, Pinot Meunier och Chardonnay 
• Olika geografiska lägen har olika betydelse och finess
  Mest exklusiva är Grand Cru lägena 410.000 stockar per hektar, högre densitet än i Bordeaux 

Tre olika metoder att producera bubblor:

1. Andra jäsning i flaska (Champagne method i Champagne, på andra ställen "méthod traditionelle" enl nya EU-regler)

2. Andra jäsning i tank

3. Carbonation (kolsyretillsättning)l

Champagne, tillverkningssteg

Champagne i traditionell metod innebär att vinet har fått sina bubblor via en andra jäsning på flaska. Ofta den flaska det sedan säljs i. 

Efter att man tillverkat ett stilla basvin tappas det på butelj. 

För att vinet ska bli mousserande tillsätts socker och jäst, så kallad liquer de tirage. Flaskan lagras sedan i svala källare där jästen långsamt äter upp sockret och kolsyra bildas. 

Efter månader och ibland flera års lagring placeras buteljerna i lutande läge med flaskhalsen nedåt. Successivt ökas lutningen till 90° och jästfällningen som samlats i flaskhalsen fryses. 

Kapsylen lossas och den frysta jästfällningen avlägsnas, så kallad degorgering. Flaskan toppas upp med nytt vin samt en liten mängd socker, så kallad dosage, och försluts igen. 

Syrah/Shiraz  

Crozes-Hermitage, Rhone, Frankrike
Guigal 2016 (nr 78977 )

Färg Mörk, blålila färg.

Karaktär
Kryddig, nyanserad smak med inslag av fat, björnbär, peppar, hallon, lagerblad, plommon, lakrits och ceder.

Druvsort 100% SyrahAlkoholhalt 13 %

Le Domaine Guigal ligger i Ampuis i Côte-Rôtie och grundades 1946 av Etienne Guigal. Marcel Guigal tog över efter sin far 1961. Vinmakare är Philippe Guigal, sonson till Etienne Guigal.

Rhone har ungefär samma produktion i hektoliter (ca 8 milj) som Bordeaux och anses av många som världens främsta källa för röda kvalitetsviner.
Vi delar upp R. i två delar med lite olika karaktär och druvblandningar.
Den norra börjar söder om Lyon med branta stränder med terassodlingar. Inlandsklimat med en stark mistralvind. Jordmånen är granit och skiffer, järn och lera. Här trivs Syrah som ger kraftiga viner med höga halter av syra och frukt med karaktär av björnbär, plommon, peppar, chark,
"tvärnitat bildäck"....Vinerna kan vara kraftiga med tuffa tanniner. Gör dem långlagringsbara och ofta mycket komplexa.  

Högra stranden av Bordeaux är Pomerol, St Emilion m fl. Mer lerjord.
Här trivs Merlot bäst.
Dess viner är vanligen mjukare och mulligare med mer drag av korint och plommon, men även svart-vinbärsfrukt. 

Utanför Bordeaux får vi lite andra smaker: 
Chile mycket svart-vinbärsaromatiska.

De australiska sötare med klara toner av eucalyptus.

De sydafrikanska har drag åt bränd stil och mörk frukt.

De kaliforniska är välstrukturerade med tät frukt med lite mynta och tydlig fat-ton.

Bordeaux - karaktären m m

Omöjligt att producera vin? Det är ett kallt och regnigt klimat. Men ändå anses B. som världens främsta källa för röda kvalitetsviner. • •Bordeaux är två delar. Olika karaktär:

Vänstra stranden om havsviken Gironde.
Medoc och vinodlingarna med de stora slotten. Jordmånen är väldränerad med grus och lera långt ner. Här trivs Cabernet Sauvignon som dominerar i blenden på vänstra stranden.
Vinerna kan vara kraftiga med tuffa tanniner som gör dem långlagringsbara.

Smakkaraktären är svarta vinbär och cederträ. Och stall, kaffe (fr ekfaten).

Karaktär m.m.

Vinregionen Bourgogne (Bg) ligger i östra Frankrike och omfattar alla vinodlingar från Chablis i norr till Beaujolais i söder. Här koncentrerar vi oss på en av de röda - Pinot Noir. 

Kyrkan och senare franska revolutionen har spelat stor roll för vinodlingen och uppdelning av marken. Mycket fokus på mikroklimat (terroir). Stora vinfirmor (och inte enskilda slott) sköter framställningen efter skörd. En del mindre producenter finns också.
Inlandsklimat med risk för hagelstormar. Jordmån är kalkhaltig lera, flinta m fl mineraler.
Röd Bourgogne ska vara 100% Pinot Noir, vinvärldens problembarn.
Mutationer. Ger olika egenskaper på olika växtplatser. Kisel ger lätta viner, lera ger tunga och alko-rika medan kalk befrämjar bouqueten. Kräver skickliga vinmakare.

Exklusiva viner fr Bg och de bästa i Kalifornien är drygt medelfylliga, intensivt fruktiga eller lite animaliska toner med en djup ton av skogshallon, jordgubbar m m och en komplex rostad arom, mild strävhet och läskande syra.
Mognadstoner av skogsvegetation.

Utanför Bg blir vinerna ofta fylligare med sötaktigare frukt med något mindre syra och mörkare färg.