Barolo-vinets vagga i Italien

Normalt besöker vinälskare Barbaresco- och Barolo-området och alla dess pittoreska byar tidigare under året för att njuta av grönska, sol, värme och vin. Så hur kan man komma på idéen att göra resan när vintern står för dörren?

Det finns flera orsaker. Viktigast är kanske att slippa den mängd turister som finns i varje buske i juli-oktober. Det är med andra ord ett helt annat tempo i november. Vingårdarna ligger stilla och man kan nästan känna hur vinstockarna har intagit sovställning. Kvar finns en del gul/bruna blad och enstaka kvarglömda druvor. Vissa dagar ligger diset kvar i dalarna, vilket ger en lite spöklik stämning. Namnet på den mest betydelsefulla druvan i Piemonte betyder just "den lilla dimpärlan" - Nebbiolo.

Visst arbete görs fortfarande ute på fälten, men det huvsakliga jobbet görs i vinkällaren. Vinet har avslutat sin jäsningsprocedur och med spända förväntningar om årets skörd har det förpassats till ekfaten och mycket jobb återstår i källaren innan det är dags att tappa på flaska. Men det kan vara långt till dess. De största vinerna som Conternos Monfortino kommer att ligga i minst 7 år på sina stora 50 hektoliters ekfat. Andra har snabbare genomloppstid i källaren. Kontinuerligt följer man syrautvecklingen och socker-och alkoholhalten. Man provsmakar och bedömer och drömmer om hur vinet utvecklar sig. Det är lite spännande även för oss besökare att få smaka musten direkt från faten. Är det gott? Kan ifrågasättas, men klart intressant att känna hur långt man kommit redan efter någon månad efter skörd.De flesta egendomar, ja även de största och mest berömda - är familjeägda sen generationer. Gårdarna är oftast små med arealer runt 5-15 hektar och ambitionen är att vinet ska hålla högsta kvalitet. Det är en hederssak och ger självfallet producenten lön för mödan genom att denne kan ta ut ett högt pris per flaska. Kvalitetsarbetet har utvecklats oerhört starkt de senaste decennierna och den nya unga generationen möter förfädernas erfarenheter och traditioner med teoretisk utbildning upp till universitetsnivå i önologi (som vi skulle skriva på svenska). Det betyder i stort "vinkunskap" och utbildning finns på huvudorten Alba på både gymnasie- och universitetsnivå.

En annan fördel med novemberresan är att det är mycket lättare att besöka gårdarna och komma producenterna inpå livet. När arbetet på vinfälten är som intensivast är de knappt talbara. Nu härskar friden på de flesta håll och det går lätt att diskutera årets skörd jämfört med tidigare år, vad man kommer att fokusera på kommande år, vilka investeringar som behövs mm. Många passar dock på att resa och marknadsföra sina viner så är du intresserad av en speciell producent ska du nog boka tid även i denna lugna period.

Att hitta trevliga ställen att övernatta på är också mycket lättare. Många gårdar har rum (inkl frukost) att hyra - " Agriturismo". Vi bodde hos Lorenzo Alutto, en ny stjärna i den unga generationen som äger en liten vingård (ca´ du Rabaja) strax utanför byn Barbaresco. Lorenzo är en ung kille med höga ambitioner och ägare till den kanske bästa vinmarken i området. Han pratar gärna och mycket om trakten och om vinets själ. Den som smakar hans viner ska andäktigt känna generationers strävanden och hans förbättrade kvalitetsarbete i vinet. Parat med den vidunderliga utsikten från hans terrass är det lätt att instämma i att "visst känner man vinets själ".

Från Barbaresco är det mycket lätt att, med bil, ta sig till alla vinbyar i området såsom Monforte dÁlba, Barolo, Serralunga och la Morra. Alla dessa byar har sin egen charm och sina små utsökta restauranger i klassisk piemontesisk stil med robust, men utsökt mat som antipasti på hemlagade charkuterier, finstrimlad pasta (tajarin), råbiff på kalv, baroloinkokt kalvkind, lamm mm. Varje by har också sina egna vinprofiler som gör att man vördnadsfullt skänker en tanke till historien och de generationer som skapat den verklighet vi upplever idag. Varje by har också vinotek ("vinbibliotek") där traktens producenter är representerade.

Nu runt den 10 november och fram mot januari jagar man den vita tryffeln i Piemonte. Den anses som mycket exklusiv och äts helst färsk och i obearbetat skick hyvlad på lämpliga maträtter. Den svarta användes mer i matlagning, oljor etc och betingar endast en tiondel av priset för den vita. Den vita tryffeln med sin lite dova smak och doft av vitlök, svamp och mossa är en fantastisk kompanjon till olika Piemonteviner, där förstås Barolon och Barbarescon är de främsta. Men sina speciella aromer av rosor, tjära och tryffel och syrliga bärtoner är kombinationen med den vita tryffeln en gastronomisk upplevelse av största klass. I all sin enkelhet.

Den piemontesiska maten är ren och enkel och ju mer familjär en krog är desto godare upplever vi maten. Tryffeljakten och marknaden är en mycket viktig förklaring till att det finns en del turister i november. I centrumstaden Alba pågår en marknad där de gråvita klumparna byter ägare. Stämningen är varmt gemytlig och priserna på restaurang är i år ungefär 25.000 kr kilot. Men du behöver bara några gram för att förgylla din måltid. Den vita tryffeln är ren färskvara. Cirka en vecka kan man njuta av den som färsk och det gäller för "jägarna" att sälja bytet. Tryffeln är en parasit som lever på rötterna till ekar (ner till en halvmeter under marken) och finns här i utkanten av vinmarkerna. Man jagar med tränade hundar och vi får ta del en denna udda upplevelse. Det är mycket spännande att se hund och husse samarbeta i "jakten". Husse uppmuntrar hunden med små lustiga läten och då hunden gör en markering att här finns tryffel så hjälps husse och hund åt att gräva fram den. Aromerna är rätt starka och karaktäristiska. Till och med jorden omkring tryffeln luktar starkt.

Förutom att det är lätt att hitta rum så är det även mycket lättare att få ett trevligt bord på restaurangerna. Alla restauranger vi besökte hade hög klass med bra mat och trevlig service till hyfsade priser, vilket är mycket svårare att uppnå i augusti/september. Ristorante Rabayá precis vid infarten till Barbaresco är väl värt ett besök. Den lilla restaurangen ligger i nederdelen av en gammal villa med utsikt över dalen. Det är som att bli hembjuden till en vän. Brasan brinner i hallen och vinkällaren med hundratals gamla viner från trakten väntar bara på att få ett besök. Har du tur kan du få köpa en gammal fin årgång till rimligt pris.

En annan restaurang som sticker ut ligger i byn Mango (ca 1 mil från Barbaresco). Trattoria del Campo är en rustik och annorlunda restaurang med bra mat och rimliga priser. I den fullsatta lilla matsalen finns enbart italienare en kväll vi kommer dit. Vid ett långbord sitter tre familjer med männen på ena sidan, barnen på andra sidan och däremellan kvinnorna som försöker ha koll på sig själva och alla runt bordet. Det blir som ett litet skådespel. Och när ljudvolymen stiger och vi märkbart stirrar till lite, så tar kvinnorna sitt ansvar för att dämpa barnen, medan männen ostört pratar vidare med varandra. Lite charmigt patriarkaliskt, men föga upphetsande för en feminist.

Även den lilla staden Bra (ca 2 mil från Barolo) är väl värt ett besök. Kanske främst för att "slow-food-rörelsen" med sina ekologiska råvaror startade här. Den finns representerad i en gammal fin restaurang mitt i staden - Boccodivino.

Om man vill insupa lite kultur och historia av annat slag rekommenderas ett besök i den mycket gamla staden Cherasco. En andemäktig vacker liten stad från romartiden.

Vi avslutar vår resa med att konstatera att Piemonte är vackert i alla årstider. Här känner vi oss hemma. Värmen från folket och möten med vinets och matens värld är här rätt okomplicerad. Även om vi äter något av det mest exklusiva man kan stoppa i sig. Familjekänslan och traditionerna är kännbara och mycket viktiga, men de blir aldrig konservativt tråkiga. Här finns så mycket dynamik och framtidstro och personligt engagemang som smittar av sig - även på en vintertrött nordbo.

Att äta:

Osteria Italia i San Rocco (mellan Alba och Barbaresco)

Osteria Boccondivino, Via Medicita 14 i Bra med olika specialiteter inom "slow food"

Osteria dei Sognatori, Via Macrino i Alba

Osteria Rossobarolo i Barolo

Trattoria del Campo, Localita Canove 41 i Mango

Ristorante Rabaya´, Strade della stazione 12 i Barbaresco (till vänster innan centrum)

Att bo på
Agriturismo (alla engelsktalande):
Ca´du Rabaja, Localita Rabaja´ 52 i Barbaresco
Ca´Brusá, Loc. Manzoni, 25 i uppfarten till Monforte d´Alba
Azienda Agricola Paitin (Giovanni Pasquero Elia) Localita Rivoli17 Alba tfn 39 01730363123

Vandrarhemsliknande hotell:
La Giolitta, Via Cesare Battisti 13 i Barolo

Hotell:
Grappolo d´Oro, Montforte d´Alba, Piazza Umberto I, n. 4Vinmakare att besöka och prova vin på förutom de ovanstående:
Josetta Saffirio i Montforte
Massolino i Serralunga (stort visningsrum färdigbyggt 2012)
Boka gärna med kontaktuppgifter på deras hemsidor. Men i november kan man improvisera och knacka dörr om man vill.